|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande
2006:5
|
|
|
|
Gudstjänstordningar för Sveriges nationaldag
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionen 2006:66, Gudstjänstordningar på nationaldagen där motionären föreslår att nationaldagen blir kyrklig högtidsdag och att lämpliga gudstjänst-ordningar utarbetas för den aktuella dagen. Nationaldagen är en dag för alla svenskar med olika religioner och kulturer. Utskottet vill därför bejaka att Svenska kyrkans tillhöriga är aktiva i firandet av nationaldagen. Utskottet finner däremot ingen grund för en särskild kyrklig gudstjänstordning för nationaldagen. Utskottet föreslår därför Kyrkomötet att avslå motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motionen 2006:66 punkt 1
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motionen 2006:66 punkt 2
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:66 av Eva Nyman, Gudstjänstordningar på nationaldagen
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag på lydelse i kyrkoordningen som innebär att nationaldagen blir kyrklig högtidsdag.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till lämplig gudstjänstordning för gudstjänster på Sveriges nationaldag, den 6 juni.
Utskottet
Bakgrund
Den 6 juni har kallats Gustaf Vasas dag, Svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag, allmän helgdag och Svenska flaggans dag. Under artonhundratalet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung, då unionen med Danmark upphörde och Sveriges enande till en självständig stat påbörjades. 1809 års regeringsform utfärdades den 6 juni. Sedan år 1916 firas den 6 juni som Svenska flaggans dag. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag.
Nationaldagsutredningen
Vid flera tillfällen har det inkommit motioner till riksdagen angående nationaldagen som allmän helgdag. Konstitutionsutskottet hänvisade i betänkande 1988/89:KU29 till ett tidigare uttalande om att de gällande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället.
Vid riksmötet 1991/1992 ansåg utskottet i betänkande 1991/92:KU9 att på grund av de ekonomiska aspekter ytterligare en helgdag skulle föra med sig borde frågan bli föremål för en utredning, senare kallad Nationaldagsutredningen. Denna utredning föreslog i sitt betänkande SOU 1994:58 att den 6 juni skulle bli allmän helgdag och att annandag pingst borde upphöra att vara allmän helgdag. Regeringen fastställde i budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 3 sid. 14 att tanken att göra nationaldagen till allmän helgdag inte skulle fullföljas.
Konstitutionsutskottet behandlade i sitt betänkande 2001/02:KU9 återigen ett antal motioner om att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag, där utskottets mening var att nationaldagen den 6 juni borde bli allmän helgdag. Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Kristna Råd anser att, för det fall den 6 juni görs till allmän helgdag, det inte bör ske på någon annan helgdags bekostnad. Om någon kyrklig helgdag skall tas bort delar Sveriges Kristna Råd utredningens bedömning att annandag pingst bör tas bort. Enligt Svenska kyrkan bör Kristi himmelsfärdsdag flyttas till nästkommande lördag. Då utredningen och regeringen gjorde bedömningen att Kristi himmelsfärdshelgen har en stark ställning hos trossamfunden, och att den utvecklats till en stor familjehelg, bör inte Kristi himmelsfärdshelgen vara den helg som skall flyttas eller tas bort.
Bland de skäl till regeringens förslag om att 6 juni, Sveriges nationaldag, skulle bli allmän helgdag var att många andra länder har sin nationaldag som allmän helgdag. Vidare att det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering verkar öka i betydelse. Genom att göra den aktuella dagen till allmän helgdag kunde dagen få ett större utrymme än den tidigare hade haft.
Den 1 december 2004 beslutade riksdagen att den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.
Utskottets tidigare behandling av frågan om nationaldagen
Med anledning av Nationaldagsutredningen 1994 behandlades Omot 1994:511 i Ombudsmötet 1994 av Kulturutskottet och Gudstjänstutskottet. Båda utskotten var överens med motionären om att såväl annandag pingst som Kristi himmelsfärdsdagen borde behållas som allmänna helgdagar. Kulturutskottet konstaterar:
I vår moderna tid har den traditionella helgdagsrytmen rubbats på så sätt att många människor arbetar på allmänna helgdagar. Hur mycket man än kan beklaga detta, är det kyrkans ansvar att se till att helgdagar firas och att gudstjänstfirandet inte påverkas av huruvida den kyrkliga helgdagen också är allmän helgdag.
Läronämnden uttalade i sitt yttrande Ln1994:506:
Ur läromässig synpunkt finns ingen given utformning av kyrkoåret, vilket i vår kyrka som i andra har undergått förändringar ända in i nutiden. Det är inte heller givet att kyrkliga firningsdagar ska vara arbetsfria, än mindre att det kyrkliga och borgerliga helgdagsåret måste sammanfalla.
Med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan, behandlades motionen 1999:199 där motionären föreslår att ytterligare en högtidsdag bör läggas till i kyrkoordningens 28 kap. 1 §, nämligen nationaldagen den 6 juni. Motionären menar att den 6 juni Sveriges nationaldag blir en allt viktigare dag för alla som bor och vistas i Sverige, både för dem som kommit hit som barn och i vuxen ålder och för dem som är födda här. Särskilt lyfter motionären fram att nationaldagen ofta är den dag då nya svenskar hälsas välkomna till landet Sverige. Läronämndens uttalar i sitt yttrande Ln 1999:3 att kyrkoårets helgdagar bör vara kyrkliga firningsdagar, men att gudstjänst ändå kan firas andra dagar. Gudstjänstutskottet och Andra kyrkolagsutskottet var båda av samma mening som Läronämnden, varför motionen avslogs.
Utskottet behandlade 2005 motion 2005:71 som föreslår att Kyrkostyrelsen utarbetar ordningar för gudstjänster på nationaldagen. Utskottet menar att gudstjänstfirandet i våra församlingar inte bör vara reglerat med färdiga ordningar för alla tillfällen. Vidare påpekar utskottet att den 6 juni firas på många platser med gudstjänster och sammankomster där Svenska kyrkan medverkar och att detta ger utrymme för flexibilitet och variation i utformning och innehåll. Särskilt lyfter utskottet fram två av de böner ur betänkande 2005:1 En liten bönbok som är ämnade för denna dag. När en ny helgdag införs på detta sätt blir det naturliga firningsobjektet Sverige och den rikedom av kulturer och religioner som vi har. När det gäller firandet av nationaldagen menar utskottet att nya traditioner måste få växa fram.
Svenska kyrkans satsningar med anledning av Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst år 2006 till Mångkulturår. Med anledning av detta har Svenska kyrkan gjort följande satsningar på området:
- Diakonins månad infaller i september som samarbete med Svenska Missionskyrkan, Sveriges Kristna Råd, Svenska Baptistförbundet, Hela Människan, Katolska kyrkan och Evangeliska frikyrkan.
- Ett Mångkultursymposium med betoning på gudstjänst arrangerades i april 2006.
- Svenska kyrkans medverkan på Bok & Bibliotek 2006 i Göteborg har tema Frihet/ Mångkultur.
- MR-dagarna, där frågor om mänskliga rättigheter behandlas, kommer att i Malmö i november liksom forskardagar i höst arbeta med frågor som rör mångkultur.
- Materialet Lika olika som andra – röster om mångfald i gudstjänst har tagits fram och distribueras utan kostnad till stift och församlingar.
Överväganden
Motionären föreslår i sin motion att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag som innebär att nationaldagen blir kyrklig högtidsdag. Motionären föreslår också att Kyrkostyrelsen ska utarbeta förslag till en lämplig gudstjänstordning denna dag. Utskottet anser att nationaldagen är en dag för alla svenskar med olika religioner och kulturer. Det kan vara, menar utskottet, en uppgift för Svenska kyrkans tillhöriga att delta i det gemensamma firandet av nationaldagen i det lokala sammanhanget. Svenska kyrkan speglar inte den religiösa mångfald som finns i Sverige, därför kan den inte ensam utforma en guds-tjänstordning. Samtidigt är Svenska kyrkan mångkulturell, ett av Sveriges största invandrar-samfund och del i en världsvid kyrka. Åtskilliga firanden av nationaldagen har sekulär karaktär. Utskottet menar att det är positivt när företrädare för olika religioner och tros-gemenskaper inbjuds att tillsammans med Svenska kyrkans företrädare bidra till national-dagsfirandet. När så sker blir nationaldagen ett tillfälle då den religiösa mångfalden i Sverige synliggörs.
Utskottet vill här peka på En liten bönbok som innehåller två böner som är särskilt ämnade för Sveriges nationaldag. Av ovan anförda skäl kan utskottet inte rekommendera att särskilda gudstjänstordningar utarbetas av den nationella nivån. Utskottet föreslår därför Kyrkomötet att avslå motionen.
Uppsala den 29 september 2006
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Timmy Leijen, Ulla-Britt Emanuelsson, Carina Hallesten Hansson, Anna Karin Hammar, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Lisbet Båfält, Gerd Johansson, Anna-Sara Tornberg, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren och Kaya Ålander.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
